Den 20-21 oktober, 2021 samlade vi drygt 100 ledare från olika samhällssektorer, för att tvärsektoriellt diskutera hur Sverige kan moderniseras och t ex AI kan användas på ett demokratiskt hållbart sätt.
Hur kan teknik ge en jämlik vård och välfärd i hela Sverige? Vad måste till för att skydda medborgarnas integritet och förtroende för digitaliseringen? Håller Sverige på att halka efter och vad händer om vi inte tar vara på den nya teknikens möjligheter?
Avgörande framtidsfrågor som behöver diskuteras brett i samhället och ytterst hanteras av våra folkvalda.
Future of Democracy Summit var startpunkten för den här diskussionen. Syftet var inte att hitta alla svar, utan snarare öka kunskapen och engagemanget.
Här hittar du alla inspelade keynote-presentationer och röster från rundabordssamtalen.
Keynotes, Summit 2021
Dr José-Marie Griffiths, President Dakota State University and Commissioner NSCAI
Carl Bildt, former Prime minister of Sweden
Stefan Fölster, nationalekonom
Göran Lindsjö, AI-rådgivare
Cecilia Magnusson Sjöberg, professor rättsinformatik, Stockholms universitet
Pia Molander Wistam, tf Socialdirektör Norrtälje kommun
Markus Lingman, överläkare och strateg, Region Halland
Peter Eriksson, fd digitaliseringsminister
Lars Strannegård, rektor Handelshögskolan Stockholm
Martin Güll, Digitaliseringsdirektör, Helsingborgs stad
Ödgärd Andersson, vd Zenseact
Ann-Marie Wennberg Larkö, Sjukhusdirektör, Sahlgrenska
Carl Bennet, huvudägare Getinge
Dr. José-Marie Griffiths, President Dakota State University and Commissioner NSCAI
Sara Övreby, samhällspolitisk chef, Google
Malin Rönnblom, professor statsvetenskap, Karlstads Universitet
Mouna Esmaeilzdeh, läkare och hjärnforskare
Nicolai Astrup, fd Digitaliseringsminister Norge
Anna Sjöberg, operativ chef Säkerhetspolisen
Tina Askanius, docent medie- och kommunikationsvetenskap, Malmö universitet
Jesper Strömbäck, professor journalistik och politisk kommunikation, Göteborgs universitet
Hanna Stjärne, vd SVT
Thomas Mattsson, Senior Advisor, Bonnier News
Hélène Barnekow, vd Microsoft Sverige
Leif Johansson, styrelseordförande Astrazeneca
Erik Renström, rektor Lunds universitet
Kersti Kaljulaid, President, Estland
Anette Novak, direktör Statens Medieråd
Pierre Mesure, Digidem Lab
Anteckningar från runda bordssamtal
Exempel på frågeställningar: Vilka möjligheter kommer artificiell intelligens och digitalisering? Vilka blir de nya jobben, vilka kan försvinna? Hur kan din verksamhet påverkas?
“Vi har stora möjligheter i Sverige, stora nog att ha bra universitet, sjukvård av hög klass, men samtidigt så pass små att vi kan samla ihop oss. I det här rummet sitter ju typ alla. Men vi måste bli bättre på att ha självinsikt, Sverige är bra, men vi är inte bäst.”
“Ordet världsledande finns överallt i Sverige. I andra länder säger man 'signifikant bättre', inte världsledande. Varför håller Sverige på så här?”
“Det stora problemet är inte att jobb försvinner, det är att det saknas kompetens att ta de nya jobb som kommer. Människor måste förflyttas och få hjälp att förflyttas.”
“Vilka är de nya jobben? Hos de privata innovatörerna ser man stor ökning på språkanalys av stora mängder text. Det finns även stort behov av detta hos alla typer av sektorer. Att kunna utveckla och komplettera sådana program kan komma att bli ett nytt yrke. Samtidigt framhåller man att AI inte kommer kunna ersätta, snarare komplettera.”
“Ett exempel på yrkesroller som kommer förändras är revisorer. Utbildningar i ekonomi eller företagsekonomi kommer se helt annorlunda ut i framtiden. Det är viktigt att komma ihåg att vi står inför en omställning till nya jobb och inte enbart ett tapp av massor av jobb. Vi kommer alltså behöva färre människor inom vissa sektorer men fler inom andra.”
“Samverkan kan inte vara ett mål i sig, utan är ett medel för att på ett effektivt sätt uppnå ett uttalat mål. Man behöver inte bara arbeta tillsammans kommuner och regioner emellan, utan även multidisciplinärt, där programmerare och kodare arbetar tillsammans med jurister och socialsekreterare.”
“En decentraliserad offentlig sektor skapar hinder för innovation och samarbete mellan aktörer. Decentralisering mot centralisering är en intressant fråga. Nödvändig, men gör lite ibland ont.”
“Budget för IT-relaterad verksamhet i offentlig sektor har legat still i flera år, vilket är skevt. En väldigt liten andel av budget ligger på innovation.”
Exempel på frågeställningar: Hur innovativa ska offentliga verksamheter vara? Får man göra fel med skattepengar? Vad krävs av politikerna?
"Det legala utrymmet är större i privat sektor. En privat vårdgivare har större möjligheter att göra annorlunda än en offentlig vårdgivare."
"Man litar nästan mer på att företag ska kunna förändra än politikerna."
"Digitalisering reduceras till en juridisk fråga och inte en politisk fråga."
"Det finns en upplevd 'orättvisa' där hälso- och sjukvårdssektorn får testa olika digitaliseringssatsningar medan socialtjänsten inte får det. Det skulle kanske till och med vara MER naturligt ifall socialstyrelsen var den mest innovativa organisationen. Och återigen finns här ett behov av att samarbete mellan kommuner, mellan regioner. Det blir slöseri av skattepengar när socialtjänsten i olika kommuner testar olika saker som misslyckas."
"Det är givetvis oacceptabelt att slösa skattepengar och påbörja projekt som man vet ska misslyckas. Men det är en helt annan sak ifall man har ett projekt som syftar till att främja innovation och utveckling, som sedan inte går som man tänkt. Fokus på att man måste våga ta risker för att kunna utvecklas."
"Folk är rädda för att göra fel och därmed gör man ingenting. Idag på de offentliga myndigheterna så mäter man ofta olika typer av siffror och tittar på statistik, men innovation eller nytänkande är ingen måttstock idag. Både offentligt anställda och generaldirektörer på myndigheter känner att styrningen är otydlig, man vet inte riktigt vad som är ok att testa. Så återigen finns ett stort behov av kompetent ledning."
"Dataskydd är ganska nytt och den dataskyddslagstiftningen som existerar är inte tillräcklig. Dataskyddslagstiftningen idag försvårar till och med för grupper inom samma kommun att dela data mellan varandra, vilket är ineffektivt. Men det finns väldiga svårigheter med att lagstifta teknik."
"Vi måste bli bättre på att återanvända kunskap och replikera lösningar. Det är t.ex. lättare för kommuner att testa en app som andra kommuner redan provat. Vi behöver digitaliseringskoordinatorer som sitter i ett gemensamt nätverk, för att bygga och sprida kunskap."
Exempel på frågeställningar: Vem ska styra utvecklingen? Vad krävs för att säkra medborgarnas förtroende? Vad krävs av politiskt engagemang?
“Det behövs förväntansdokument där regering och myndighetschefer är tydliga med att man förväntar sig innovation och samverkan. Ledare på dessa instanser måste även styra arbetet i den riktningen. “
“Regeringen och de svenska lagarna sätter helt enkelt käppar i hjulen för att effektivisera och säkra utvecklingen av AI. Sverige är en gammal demokrati med många gamla arv, däribland tekniska arv och kulturella arv. Det kan vara ett hinder. Det finns många exempel på unga länder där utvecklingen går snabbare än här.”
“Vi är mitt i en transformation och om Sverige ska fortsätta vara relevanta så måste vi se till att vara kompetensförsörjda. Därmed måste vi tänka om och se till att alla olika discipliner samverkar och att statsvetare förstår algoritmer exempelvis. Bör man prioritera en innovation som ses på som en “risk” ifall den kan rädda liv? Vi behöver en lagstiftning som är möjliggörande. En modigare styrning uppifrån.”
Exempel på frågeställningar: Förtroende för datainsamling - vem kan man lita på? Hur förena behovet av innovation med skyddet av den enskildes integritet?
“Vi lever i ett system som vi litar på, men vad händer med vår persondata om systemet ändras?”
“Hur mycket integritet/skydd av hälsodata är 1-1000 liv värda?”
“Om tillit betyder tillit till att min data skyddas, litar jag på statliga myndigheter. Om tillit betyder till till att min data ska användas för innovation, litar jag på globala tech-företag. Handlar tilliten om att någon ska försvara, förvara eller förvalta min data?”
“Företag kan förlora tillit om man inte hanterar personliga data på rätt sätt. Det måste finnas sanktioner och organisationer ska följa det.”
“Vi har väldigt starka kommuner i Sverige och det har skapat tillit i samhället, men samtidigt har olika regioner olika digitala plattformar, journalsystem osv. Det finns ingen standardisering, svårt att flytta och få med. Varje region har rätt att bestämma hur digitalisering ska ske i varje kommun, det fungerar inte.”
“Unga idag har resignerat inför att de tekniska plattformarna ändå har all data om oss. De har inte sett de negativa konsekvenserna och förstår inte riktigt vad som sker bakom kulisserna. Å andra sidan är barn mer medvetna än föräldrarna och mer försiktiga med privat information som att dela sin adress.”
“Skapa ett digitalt arkiv som hänger ihop med min identitet. Då kan man ifrågasätta vad min data får och inte får användas till.”
Exempel på frågeställningar: Hur innovativ är din organisation? Hur agerar du som ledare? Vilken kompetens skulle du önska att nästa person du anställer har?
“Det finns en kraft där ute som man bör tar vara på, som går att utveckla. Vilar stort ansvar på tjänstepersoner inom politiskt styrd verksamhet, vi slänger oss med termer som är abstrakta - många förstår inte riktigt vad man skall göra. Det är viktigt att vara mer konkret. De som jobbar inom detta har en ganska vag uppfattning om vad det är som behöver göras, vilka beslut som behöver tas för att komma dit man vill.”
“Andra länder har startat omställningsprogram, det har inte Sverige gjort. Det är dålig politisk styrning, de pratar om vem som ska göra vad istället för att faktiskt agera.”
“Brist på kunskap på i ledarskapet. Frågor kring digitalisering och AI hamnar på IT-avdelningen istället för i styrelserummet. Ledare behöver förstå hur AI påverkar deras verksamhet och hur den kan användas för att effektivisera i deras verksamhet.”
“Vi behöver en målsättning. Vi har politiska skiljelinjer att diskutera. Men just nu diskuteras inte det. Vad händer om man skriver digitaliseringspolitik åt de olika partierna och tvingar de att diskutera?”
“Behovet av att utbilda ledare är extremt högt och något som måste adresseras. Ledare vrider på sig och skickar frågan vidare till IT-avdelningen. Viktigt att förstå de positiva aspekterna med AI tekniken samtidigt som man är medveten om riskerna.”
“Det är värderingar, inte teknik, som bör driva digitaliseringen.”
Exempel på frågeställningar: Hur utsatt är Sverige och hur utsatt är min verksamhet? De digitalt krävande och de digitalt utanför - hur ska alla medborgare inkluderas? Vad krävs av samhället?
"Hur man ser på risk kontra värde, eller risk kontra möjlighet. Det finns ju en risk i att inte våga ta risker."
“Monotona jobb är redan borta från Sverige. Vi behöver identifiera vilka funktioner, roller som blir automatiserade. Vi saknar mer diskussion om det. Självklart ska vi automatisera bara inte glömma de som inte hörs digitalt.”
“Tekniska utbildningar borde definitivt inkludera kurser i etik och moral, för att motverka produktion av vinklad AI. AI och digitalisering bör vara en obligatorisk del av (alla) utbildningar.”
“Man kan inte förvänta sig att Europa kan lägga ner lika mycket kapital på säkerhetsfrågor som man kan i USA, men vi kan samverka.
Att sitta och känna sig trygg är sällan en bra utgångspunkt för att fortsätta utvecklas. Vi är övertygade om att vi inte har något problem, det är oroande.”
“Universiteten borde vara jätteinnovativa. Problemet är att det inte är det. Personerna är innovativa, men organisationen i sig är inte innovativ. Universiteten har stagnerat och blivit en bromskloss, det beror på att vi sysslar med utbildning snarare än bildning.”
“Inte bara ingenjörer borde läsa data och programmering, det borde läras ut på statsvetarprogrammet, juristlinjen osv. Digitalisering är inte enbart en teknisk fråga, ett mer tvärvetenskapligt perspektiv är nödvändigt för att åstadkomma samhällsförändring.”
“Stora problem med digital deltagande, digitalt utanförskap. “
“Staten har ett ansvar för alla medborgare. Men man har också ett eget ansvar, att vara anställningsbar.”
“Om man tittar på de initiativ som Sverige tagit tidigare, så finns flera lyckade: t ex när vi installerade bredband. Men när vi sedan behövde identifiera oss, och valde att använde den kommersiella lösningen blev det fel. Till exempel bank-id, som privat sektor varit med och skapat. Det har lett till att idag kan ingen i sverige under 16 år identifiera sig, vilket är en målgrupp vi behöver nå. “
“Civilsamhället spelar stor roll. Kan politiken styra/strukturera?”
“Estländska presidenten inspirerade. Särskilt från hennes beskrivning varför man litar på staten i Estland mer är på den privata sektorn (staten agerar i invånarnas intresse). “
“Vi behöver en grundläggande medborgarskola för att inkludera alla grupper.”
“Det finns många initiativ redan idag inom civilt samhälle t.ex. när unga hjälper äldre med att lära sig hur digitala verktyg fungerar.”
“Vi behöver ett digitalt kunskapslyftet. Digitalt körkort?”
“Bildning är något konstant som vi gör i relation till varandra, det är inte samma som utbildning. Vi måste skapa mer bildning, att folk pratar om viktiga saker i samhället. Ska vi förvänta oss att alla vill göra det, att alla har den drivkraften? Ska detta läggas in i utbildningen för att lösa intresse?”
Ledare från näringsliv, offentlig sektor, akademi, media och civilsamhälle deltog i rundabordssamtal om avgörande framtidsfrågor för Sverige. Samtalen varvades med intervjuer kring ledarskap, lagstiftning, utbildning, innovation och integritet, för att nämna några ämnen. Rundabordssamtalen modererades och dokumenterades av protokollförare enligt Chatham House Rules.
AI Sweden
Medier & Demokrati
Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin
Myndigheten för Digital Förvaltning
Göteborgs universitet
Västra Götalandsregionen
Malmö Universitet
Telenor
Kommittén Demokratin 100 år
International Youth Think Tank